Direktlänk till inlägg 3 februari 2008
Har haft lite huvudvärk på em och rätt som det var när jag tittade på "Brothers..." så fick jag hjärtrusning.
Har haft det några gånger nu och hjärtat pinnar på i 180 en stund och man blir lite yr men jag försöker ta djupa andetag och försöker lugna ner hjärtat.
Efter en stund gick det ner i mer normal takt igen.
Men fy det är lite läskigt.
Någon annan som brukar få så ?
Är väl inte helt ovanligt och känner mig väl inte så orolig över det.
Men det känns som jag blir lite matt på huvudvärk, har det oftare nu igen och så denna hjärtrusning som jag tycker nästan gör att jag om inte annat får ont i huvudet efteråt. Blir kanske att man spänner sig.
Tycker inte jag känner mig mer stressad eller så, inget som bekymrar mig något särskilt heller.
Men visst blir jag ledsen av att det känns som jag stretar på med mina avslappningsövningar, försöker fokusera på det jag gör, inte ha för stora krav på mig själv, se till att göra saker jag tycker om osv.
Tycker jag kommit en bra bit på väg men ändå får jag känslan av att min kropp helt befinner sig på en annan våglängd än mig själv !!
Går ju inte hos sjukgymnast eller beteendevetaren längre och har funderat på om jag själv tror det skulle behövas men jag vet inte.
Hos sjukgymnasten pratade vi och gjorde kroppskännedoms/avslappnings
övningar.Så det har jag fortsatt med hemma, övningarna.
Hon tyckte jag hade bra insikt om vad jag behöver förändra och hur jag ska tänka.Vilket jag tycker jag gör så gott jag kan.
Besöken hos beteendevetaren blev till att mest handla om detta med att inte ha så stora krav på sig själv, inte känna sig besviken och att man inte duger till om man inte "fixar" allt man tänkt sig. Ha "egen tid" och verkligen göra sådant man vill,inte ta åt sig olika "uppdrag" bara för att vara snäll så alla är nöjda o glada utan verkligen känna efter om man vill/har tid osv.
Hon tyckte jag hade god koll på detta med och hur jag ska tänka och "arbeta" med detta. Ansåg inte att vi behövde ses mer bara ev någon uppföljning längre fram i såfall.
Så inte vet jag vad jag ska kunna göra för att må bättre!
Har förstått att det kan ta tid för kroppen att förändra sig och jag försöker att inte känna mig stressad över att det tar sådan tid,utan ta en dag i taget. Men visst kan jag ibland känna mig lite uppgiven över att man undrar om man någonsin ska kunna må bra igen i flera dagar i rad, en vecka , två veckor , en månad.Få ha lite mer energi!
Att inte vara trött så ofta , inte ha huvudvärk flera av veckans dagar osv.
Men det är väl bara att ta en dag i taget och som jag brukar säga till barnen "allting ordnar sig på ett eller annat sätt, förr eller senare".
Nu får det nog bli en treo i allafall....
Var till min dr förra veckan och nu har jag trappat ut kortisonet. Har känt mig enormt mycket tröttare sista dagarna och det kan ju vara just att kortisonet nu är borta, men bara att kämpa på och det kanske blir bättre. Mina vita blodkroppar ...
Nyss hemkommen från jobbet.Är så tacksam för att jag har ett arbete som jag trivs med och har så härliga arbetskamrater.Finns ju många som inte trivs med det arbete de har eller med arbetskamraterna och det måste vara väldigt jobbigt. Nu smaskar ja...
Min mage mår till och från inte så bra men nu har det varit ihållande och har mest haft ont i magen sista veckorna.Äter omeprazol varje dag och försöker peta i mig sådant som ska passa magen i matväg men går "sådär". En av största orsakerna till be...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | |||||||
4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | |||
11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | |||
18 | 19 | 20 |
21 | 22 |
23 | 24 | |||
25 | 26 |
27 | 28 | 29 |
|||||
|